|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande
2006:2
|
|
|
|
Europeisk, ekumenisk kyrkokonferens
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2006:1. I motionen föreslås att Svenska kyrkan ska bjuda in till en europeisk, ekumenisk kyrkokonferens på temat Europas själ i Sverige.
Kyrkolivsutskottet har inkommit med yttrande Kl 2006:6y där man ser positivt på förslaget i motionen. Dock menar man att ett initiativ till en konferens bör tas först efter en ekumenisk samordning i Europa.
Budgetutskottet har inkommit med yttrande B 2006:2y i vilket man framför att man inte anser att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och att Ekumenikutskottet därför, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Ekumenikutskottet konstaterar att Svenska kyrkan redan medverkar i rad sammanhang där dessa frågor är viktiga, framför allt i Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). Utskottet anser inte att Svenska kyrkan utan samband med det omfattande arbete som sker inom ramen för KEK, bör arrangera och inbjuda till en internationell konferens av det slag som motionen föreslår. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:1.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:1 av Bertil Persson m.fl., Europeisk, ekumenisk kyrkokonferens
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att bjuda in till en europeisk, ekumenisk kyrkokonferens på temat Europas själ i Sverige.
Andra utskott
Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig. Yttrandet Kl 2006:6y respektive B 2006:2y bifogas som bilaga 1 och 2.
Utskottet
Bakgrund
Europas själ
Frågan om en europeisk identitet har varit under diskussion åtminstone sedan mitten av 1900-talet. I ett Europa splittrat och märkt av kriget väcktes tanken på en union vars syfte skulle vara att främja fred och stabilitet. Frågan var också hur Europa skulle hantera sin identitet efter de båda världskrigens fasor.
I samband med förberedelserna för en ny konstitution för EU blev frågan om en gemensam europeisk identitet åter aktualiserad. Sommaren 2003 lade det så kallade framtidskonventet fram ett utkast till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. De grundläggande frågorna i framtidskonventets arbete var knutna till EU:s eventuella utvidgning och därmed också identitetsfrågorna. I det förslag till konstitution som lades fram behandlar den första tredjedelen unionens grundläggande värden. Där skrivs bland annat att ”Unionen bygger på värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle där mångfald, tolerans, rättvisa, solidaritet och icke-diskriminering råder.”
EU och Europa är inte synonyma begrepp ens efter den senaste utvidgningen av EU till 25 stater. Båda enheterna rymmer dessutom inom sig en rad skilda identiteter. På det religiösa området ger de ortodoxa, katolska och protestantiska traditionerna olika identiteter. Kristendomen är inte heller ensam på det religiösa området. Islam tillhör också Europas religiösa geografi. Det finns skilda språkområden. Det finns även traditioner av att ha varit kolonialmakter eller själva varit kontrollerade av andra. De många olikheterna medför att det inte finns en enda europeisk identitet utan många. Därför har det varit svårt att besvara frågorna om identitet och grundläggande värden. Under 1990-talet kom dåvarande ordföranden för EU-kommissionen Jacques Delors att tala om att ”ge Europa en själ”. Han använde uttrycket utifrån behovet av att ge EU en riktning utöver att bli en enda marknad, och menade att något mer behövs för att ge EU en identitet. Under slutet av 1990-talet genomförde EU-kommissionen ett projekt under namnet En själ för Europa. Det var ett sätt för kommissionen att tillsammans med religiösa samfund ge ett bidrag i sökandet efter den europeiska själen.
Den föreslagna konstitutionen har inte antagits. Frankrike och Nederländerna svarade i folkomröstningar nej till förslaget. Efter dessa besked utlyste EU-kommissionen en tankepaus med syfte att skapa utrymme för ytterligare reflektion kring EU:s identitet och syfte.
Stockholmsmötet 1925
En av milstolparna i den internationella ekumeniken är det möte som på ärkebiskop Nathan Söderbloms initiativ hölls i Stockholm 1925. Förberedelserna påbörjades strax efter första världskrigets slut. Förstörelsen av stora delar av Europa var en utmaning för kyrkornas enhetsarbete och vilja att bidra till enhet och fred. Stockholmsmötet anknöt till den ekumeniska rörelsen Life and Work som hade sitt fokus på kristendomens praktiska tillämpning. Viktiga teman som bearbetades under konferensen var bland annat krig och fred, sociala och politiska frågor samt familj och uppfostran.
En av tankarna bakom mötet var att det skulle leda till skapandet av ett världskyrkoråd. Även om bildandet av ett sådant dröjde till 1948 blev mötet en ekumenisk framgång tack vare Söderbloms unika möjligheter att förbereda, kalla till och genomföra en konferens av detta slag. Cirka 700 delegater från lutherska, reformerta, anglikanska och ortodoxa kyrkor deltog. Romersk-katolska kyrkan var dock inte företrädd.
En grundläggande tanke i Söderbloms ekumeniska fredsarbete var att Nationernas Förbund med sin organisation kunde tjäna som ”kropp” i arbetet för fred, men att den behövde kompletteras med en ”själ”. Denna religiösa och etiska grund skulle kyrkorna kunna erbjuda.
Konferensen för europeiska kyrkor och andra nätverk
Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) kan enklast beskrivas som den europeiska motsvarigheten till Sveriges Kristna Råd. KEK är en gemenskap av 126 medlemskyrkor från de ortodoxa, lutherska, protestantiska, anglikanska och gammalkatolska kyrkotraditionerna. Svenska kyrkan är en av medlemmarna. Genom sin kommission för kyrka och samhälle har KEK varit engagerad i samtalet om en europeisk identitet. Kommissionen har sitt kontor i Bryssel och har därmed också en geografisk närhet till EU-institutionerna. Genom hela arbetet med förslaget till ny konstitution och processen kring utvidgningen har KEK uppvaktat framtidskonventet, skickat skriftliga synpunkter och förslag och rent allmänt deltagit i debatten. KEK har kommit att bli kyrkornas gemensamma röst och en samtalspartner för EU-kommissionen i dessa frågor. Arbetet har syftat till att tydliggöra kyrkans röst i Europafrågorna och lyfta fram de ideal som utifrån en kristen människosyn inte går att förhandla bort. I detta arbete har KEK återkommande konsulterat och informerat medlemskyrkorna i syfte att dels förankra sitt företrädarskap, dels stärka sitt agerande gentemot de nationella regeringarna.
Kyrkomötet har återkommande genom fastställande av mål och rambudget poängterat vikten av ett aktivt medlemskap i och stöd till bland annat KEK.
Tillsammans med den romersk-katolska kyrkans europeiska biskopskonferens har KEK inbjudit till och förbereder European Ecumenical Assembly III vilket är det tredje stora europeiska ekumeniska mötet sedan 1989 då ett stort möte hölls i Basel. Det andra mötet hölls i Graz 1997. Denna gång inbjuds Europas kyrkor att skicka representanter till Sibiu, Rumänien, i september 2007. Temat för mötet är The Light of Christ Shines Upon All. Hope for Renewal and Unity in Europe. Syftet är dels ett möte med och en reflektion över rikedomen hos de olika kyrkotraditionerna och en återupptäckt av Europas kristna rötter, likaväl som en bekräftelse och fördjupning av den enhet mellan kyrkorna som redan existerar; dels ett arbete med kyrkornas bidrag till hur spänningen mellan europeisk mångfald och enhet kan hanteras.
Förutom KEK finns i Svenska kyrkans närmiljö två regionala ekumeniska initiativ som på olika sätt syftar till att, mot bakgrund av den pågående europeiska integrationen, lyfta fram de kristna perspektiven; Theobalt, som samlar kyrkor från de tre stora kyrkofamiljerna runt Östersjön, och Samarbetsrådet för de kristna kyrkorna i Barentsregionen (SKKB).
Ytterligare en kanal och samarbetspartner i detta avseende är Kyrkornas EU-kontor, som ser som sin särskilda uppgift att utifrån ett ekumeniskt perspektiv fördjupa kunskaperna just om religionens roll i Europa. Som ett exempel på en kommande mötesplats för samtal om Europas identitet kan nämnas den konferens som Kyrkornas EU-kontor tillsammans med Svenska kyrkan, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Estlands evangelisk-lutherska kyrka arrangerar i oktober 2006 med temat Clash or Cooperation – Intercultural Dialogue and European Values, och i vilken de tre kyrkornas ärkebiskopar medverkar.
Vidare kan nämnas att Svenska kyrkan nyligen, tillsammans med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, har fått EU-medel för ett projekt som just syftar till att problematisera och studera frågor som rör Europas identitet.
Överväganden
Utskottet konstaterar inledningsvis att det finns ett behov av att stärka kyrkornas bidrag till samhällsdebatten och formandet av grundläggande värderingar. Det gäller såväl i det svenska sammanhanget som i Europa och i den globala gemenskapen.
Förutsättningarna är dock inte jämförbara med den situation som rådde när Nathan Söderblom bjöd in till Stockholmsmötet. Både världen, kyrkorna och den kristna trons förutsättningar att genomsyra samhället har förändrats. Svenska kyrkan ingår i ekumeniska sammanhang både, nationellt och internationellt, som knyter henne samman med ett nätverk av kyrkor och ekumeniska organisationer. I bakgrundstexten pekas på några sådana sammanhang där Svenska kyrkan redan är delaktig. Utskottet vill framför allt lyfta fram KEK:s betydelse för kyrkornas egen reflektion kring europafrågorna, och för kyrkornas möjlighet att påverka utvecklingen i Europa. Utskottet anser inte att Svenska kyrkan utan samband med detta omfattande arbete bör arrangera och inbjuda till en internationell konferens om Europas själ. Svenska kyrkan bör hellre prioritera aktiv medverkan i och stöd till det arbete som redan sker inom ramen för KEK och i andra sammanhang.
Utskottet anser mot den bakgrunden att motionen bör avslås.
Uppsala den 30 september 2006
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Agneta Brendt, Lars Stjernkvist, Mikael Härdig, Anna Lena Wik-Thorsell, Christina Andersson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Berit Nordmark, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2006:6y
|
|
|
|
Europeisk, ekumenisk kyrkokonferens
|
|
|
Till Ekumenikutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över ekumenikutskottets motion 2006:1, Europeisk, ekumenisk kyrkokonferens.
Av tradition har Svenska kyrkan sedan Nathan Söderbloms tid haft rollen som brobyggare och utskottet ser mycket positivt på att Svenska kyrkan fortsätter i den andan. Svenska kyrkan bör därför ta en fortsatt aktiv del i en kyrklig europeisk samverkan. Detta bidrar positivt till det svenska samhället och det finns en viktig poäng i motionärens förslag om att den föreslagna konferensen skulle kunna sammanfalla med det svenska ordförandeskapet i EU under år 2009.
Svenska kyrkan finns redan med i ett stort antal europeiska organisationer och nätverk som vuxit fram under det senaste seklet, bl.a. Europeiska kyrkokonferensen, KEK. Det är viktigt att beakta de beslut som fattats och den planering som redan gjorts vad gäller möten och konferenser innan det tas ytterligare initiativ till fler större mötesplatser. Eftersom det är önskvärt att Svenska kyrkan samarbetar med andra organisationer när konferenser ska genomföras bör det även noga övervägas om det är just Svenska kyrkan som ska inbjuda till den aktuella konferensen eller om det bör vara någon annan organisation i Sverige eller i Europa.
Utskottet ser positivt på förslaget i motionen. Dock bör ett initiativ till en konferens tas först efter en ekumenisk samordning i Europa.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets yttrande
2006:2y
|
|
|
|
Europeisk, ekumenisk konferens
|
|
|
Till Ekumenikutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:1 Europeisk, ekumenisk konferens.
Enligt Kyrkomötets arbetsordning skall Budgetutskottets yttrande inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
När det gäller inriktningen på arbetet bedömer utskottet bara om förslaget till beslut innebär att arbetet därmed skall bedrivas med en annan inriktning än den som föreslås i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet tar inte ställning till i vilken utsträckning ett förslag innebär ett bättre sätt att nå uppsatta mål eller angiven inriktning. Den bedömningen anser Budgetutskottet att Ekumenikutskottet måste göra i sitt betänkande.
När det gäller resurser för verksamhet på den nationella nivån gör Budgetutskottet den samlade bedömningen att Kyrkomötet inte bör medge den nationella nivån ytterligare resurser för att bedriva verksamhet utöver nu föreslagna kostnads- och planeringsramar. Detta med tanke på den ekonomiska utvecklingen som kan antas gälla för kyrkan i stort och också med tanke på de mycket stora ekonomiska problem som många församlingar redan drabbats av eller står inför. Utskottet menar därför att det inte är lämpligt att ge Kyrkostyrelsen nya uppdrag som innebär krav på en utökad kostnadsram.
När det gäller förslaget i motion 2006:1 anser utskottet att förslaget till beslut går att förena med föreslagen inriktning i Mål- och rambudgetskrivelsen. Budgetutskottet anser däremot inte att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och menar därför att Ekumenikutskottet, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Uppsala den 28 september 2006
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Mats Johansson Flygg, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
